Hyperhidros - överdriven svettning

Skrivet av: Sandra Eriksson Mirkovic, leg. läkare med specialintresse för hyperhidros.

Hyperhidros, överdriven svettning, är en sjukdom som drabbar ca 1-3% av befolkningen. Det är lika vanligt hos män som hos kvinnor. Det kan förekomma i princip varsomhelst på kroppen. Många tror att man bara kan svettas mycket i t.ex. händer eller armhålor men besvären kan lika gärna drabba huvud, ljumskar, bål, fötter eller rent av hela kroppen. Ibland försvinner besvären med åren. Ibland blir de värre med åren. Hyperhidros syns inte på några blodprover och dessa ser oftast normala ut fast man har mycket besvär. Ibland kan det finnas andra orsaker till varför man svettas mycket och de behandlingar som finns mot hyperhidros är inte botande utan minskar bara symtomet svettning. Det är viktigt att man går till en läkare och får sin diagnos och inte självdiagnosticerar sig hemma.

Det finns problem idag inom sjukvården: hyperhidros inte blir taget på allvar. Det finns också en stor okunskap inom sjukvården. För att få ett bra bemötande och rätt diagnos är det därför bra om man söker sig till de svettmottagningar som finns i Sverige idag. Man kan söka vilken klink man vill inom Sverige numera, efter att det kom en ny patientlag 2015 som innebär att alla, oavsett var de bor i Sverige, ska ha samma möjligheter till vård. Några av landets svettmottagningar finns på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Huddinge sjukhus i Stockholm, hudmottagningen på Uddevalla sjukhus, hudmottagningen i Malmö, Svettmottagningen på Kungsholmen i Stockholm. Den sistnämnda är privata men kan även erbjuda kostnadsfri behandling genom Eu-sjukvård på systerkliniken i Köpenhamn.

Om man har en hyperhidros så kan man alltid prova Aluminiumklorid som finns receptfritt på Apoteket. Fungerar inte det, vilket ofta är fallet när man har hyperhidros, så kan botulinumtoxin eller ”botox” injiceras i huden på kroppsdelar där man svettas. Det är en effektiv behandling men måste upprepas några gånger per år. Man kan få tabletter, t.ex. Oxybutynin av sin läkare men de har ofta mycket biverkningar. En ny metod finns på privata kliniker Sverige och Danmark som kallas för miraDry. Den är än så länge endast testad på armhålor, där man ser att behandlingen kan ge permanent resultat. Den här metoden använder sig av mikrovågor som ”kokar” svettkörtlarna och man minskar sina svettningar permanent efter 1-2 behandlingar med 70-85%. Vid hand –och/eller fotsvett kan man använda sig av en maskin som använder sig av metoden Jontofores vilket är en behandling som kan utföras i det egna hemmet.

Om man svettas från armhålorna så kan kan prova aluminiumklorid som finns på apoteket. Man kan använda sig av Botoxsprutor som ges på olika kliniker och håller ca 3-12 månader. Man kan prova Miradry om man hittar en klinik som har den maskinen. Det finns en operation, "axillär utrymning" där man tar bort svettkörtlarna men det kan ge ärrbildning och permanent svullnad i området. Sådana saker bör diskuteras med en plastikkirurg.Jontofores är inte bevisat att fungera bra mot armhålesvett utan i första hand hand -och/eller fotsvett.

Svettas man från huvud, rygg, ljumskar, rumpa, bröst eller flera stora områden på kroppen så kan man prova Aluminiumklorid. Annars brukar man ofta försöka kombinera tabletten Oxybutynin med Botox-sprutor. Detta bör man diskutera med en läkare på någon svettmottagning. Även hand -och fotsvett kan behandlas med Botox men det är endast några få kliniker i landet som gör dessa behandlingar och det är ofta långa väntetider. Då kan Jontofores vara ett bra alternativ.

 

Tio vanliga frågor om hyperhidros - överdriven svettning

1.Vem får hyperhidros?

Svar: Man kan säga att det finns två huvudsakliga former av hyperhidros, den som drabbar ungdomar och den som kommer senare i livet. Män och kvinnor drabbas i ungefär samma utsträckning. När barn drabbas är det oftast händer och fötter, sedan kommer armhålor och eventuellt ljumskar/rumpa i tonåren och ansiktssvettning eller mer generell svettning när man blir äldre. Men det finns också blandformer av detta.

2. Kan hyperhidros växa bort?

Svar: Ja hyperhidros kan försvinna med tiden. Hyperhidros kan också försämras eller förändras med tiden, t.ex. byta område på kroppen.

3.Hur ställer man diagnosen hyperhidros?

Svar: Det finns inga blodprover eller objektiva mätningar som kan säga vem som lider av hyperhidros. Man går på patientens berättelse och ibland kan man även se svettningen vilket stärker diagnosen, men är inte obligatoriskt för att få diagnosen hyperhidros. Man använder ofta olika typer av formulär som HDSS (Hyperhidrosis severity scale) och DLQI (Dermatology life quality index).

4.Vad kan jag själv göra för att bli av med min hyperhidros?

Svar: Hyperhidros är en fysisk sjukdom, som diabetes eller vilken annan sjukdom som helst. Stress kan visserligen förvärra symtomen, men det är inte orsaken till att man får hyperhidros. Det samma gäller för med övervikt. Man kan visserligen svettas mer om man måste anstränga sig mycket när man rör sig, men det är inte orsaken. Många överviktiga svettas mycket lite och det finns många smala personer som lider av hyperhidros. Att må bra allmänt gör det lättare att hantera hyperhidrosen men lägg aldrig skulden på dig själv eller någon som lider av hyperhidros för att man drabbats av överdrivna svettningar.

5.Hur vet man om man har hyperhidros?

Svar: Det är en diagnos som måste ställas av en läkare. Visst, man kan läsa sig till mycket på internet i olika forum och så vidare men det finns även andra orsaker till att man svettas mycket förutom hyperhidros och man bör uppsöka en läkare för att få genomgå nödvändiga undersökningar och provtagningar för att utesluta andra orsaker till att man svettas för mycket. Det är viktigt för att inte missa andra diagnoser som kräver annan behandling.

6. Jag har läst på nätet om hyperhidros och sökte hjälp på min vårdcentral men de sa att det inte finns något att göra. Stämmer det?

Svar: Nej det stämmer verkligen inte. Det är beklagligt, men okunskapen om hyperhidros är stor, båda bland allmänheten och tyvärr även inom sjukvården. Hyperhidros är lite av en bortglömd diagnos och även jag, som läkare, träffar ofta på läkarkollegor som inte har hört talas om diagnosen eller att det finns behandling att få. Det faktum att överdriven svettning är så stigmatiserat gör inte det hela bättre. Men, det går mot ljusare tider. Jag märker att yngre kolleger i allt större utsträckning har hört talas om diagnosen, även om ett stort arbete kvarstår.

7. Finns det något botemedel mot hyperhidros?

Svar: De flesta behandlingar som finns idag är symtomlindrande behandlingar. Alltså, de riktar in sig på att lindra symtomen och inte på att bota. Miradry är en relativt ny behandlingsform som använder sig av mikrovågor. Den metoden är mest testad på behandlingen av hyperhidros i armhålorna och man tror att det är en metod som kan ge ett permanent resultat. För att vara säker krävs dock längre uppföljningar. Förr gjorde man så kallade sympatektomier när man kapade nervtrådar för att minska svettning eller rodnad. Det gav ett permanent resultat men många fick mycket besvär längre fram med kompensatorisk svettning på stora delar av kroppen. Vi avråder starkt från den här typen av behandling i de allra flesta fall.

8. Jag har hört att man kan ge botox mot hyperhidros, det är ju ett nervgift, är inte det farligt?

Svar: Botox, eller Botulinumtoxin som det heter, är en välbeprövad metod för att behandla bland annat hyperhidros, som funnits i många år. Man har funnit att behandling med Botox ger få kortsiktiga biverkningar men inga långvariga eller allvarliga biverkningar. I de doser, väldigt utspätt, som man använder Botox så är det ett ganska snällt läkemedel ur biverkningssynpunkt. Det finns heller inget som tyder på att Botox skulle vara cancerframkallande, som många är rädda för. Botox är ett ämne som tillverkas av en särskild typ av bakterie. Vår kropp är van att hantera bakterieangrepp med de ämnen som bakterierna producerar. Kroppen har därför ett naturligt sätt att bryta ned Botox. Jag brukar därför, lite skämtsamt, att Botox kan klassas som ett naturläkemedel. Man bör alltså inte vara rädd för att få behandling med, eller låta sina barn få behandling med Botox. Så länge bedömningen sker i samråd med läkare och på rätt indikation. För de som fortfarande tvivlar brukar jag säga, läs på. Läs fakta. Läs inte på alarmistiska forum på Internet.

9. Jontofores, fungerar det verkligen? Jag tycker att det låter som ”hittepå”. Hur fungerar det egentligen?

Svar: Ja, studier visar att jontofores är väldigt effektivt för att behandla hyperhidros på framförallt händer, fötter och i armhålorna. Upp till 90% av patienterna kan få en god effekt av behandlingen men det krävs att man lägger lite tid på det i början så att man får till rätt inställningar. Man vet inte riktigt hur det fungerar, men man tror att det är jonerna i vattnet som bildar en mekanisk ”blockad” som hindrar svetten att komma ut.

10. Vad gör ni för att sprida kunskap om hyperhidros? Vad kan jag göra?

Svar: Vi har dels vår hemsida: www.hidroxa.com där vi skriver om hyperhidros och olika behandlingsmetoder. Där har vi också en blogg. Vi försöker att bli allt mer aktiva på sociala medier som Instagram och Facebook. Jag, Sandra Eriksson Mirkovic, har tillsammans med Emmili Yoshiguchi, som lider av hyperhidros en podcast där vi pratar om hyperhidros och allt som hör till, Svettpodden. Som patient med hyperhidros eller anhörig så kan du gå med i patientföreningen för hyperhidros. Du behöver inte vara aktiv medlem, men det stärker möjligheten att driva frågan om patienter med hyperhidros rätt till landstingsfinansierad vård i Sverige. Om du vågar så prata om dina besvär med din omgivning för att hjälpa till att normalisera diagnosen. Som anhörig är det viktigt att inte anklaga den som lider av hyperhidros för att vara ansvarig för att ha drabbats: ”Det är för att du stressar”, ”det är för att du tjock” mm.

Tillsammans kan vi göra skillnad och se till att alla som lider av hyperhidros får en diagnos och rätt information och hjälp.

 

Skrivet av: Sandra Eriksson Mirkovic, leg. läkare med specialintresse för hyperhidros.

Nedan hittar du en video där läkare Sandra Eriksson Mirkovic informerar om hyperhidros.


 

Länkar till vetenskapliga texter/fakta om hyperhidros:

Vetenskaplig artikel publicerad i Dermatology and Therapy om olika metoder att behandla hyperhidros

 

Länkar till videos om hyperhidros:

Docent Carl Swartling som är ledande inom hyperhidros pratar om sjukdomen

Ung bloggerska pratar om sin hyperhidros och man får följa med henne på en behandling med Botox (gäller dock armhålor)

Doktor Mikael pratar i TV4 nyhetsmorgon om hyperhidros